Ny uppfinning gör plastpåsar av fiskavfall
Avfallet från en atlanttorsk är tillräckligt för att kunna tillverka 1400 plastpåsar.
Lucy Hughes som är en 24-årig brittisk ingenjör belönas för uppfinning som förvandlar fiskavfall till nedbrytbar bioplast.
Produkten heter Marinatex och framställs i en process där rödalger binder proteiner utvunna från fiskskinn och -fjäll, något som skapar starka överlappande bindningar i ett genomskinligt och flexibelt arkmaterial. Lucy Hughes uppfinning har potential att bli ett hållbart plastsubstitut när det gäller exempelvis matförpackningar, och är säkrare än oljebaserade motsvarigheter.
Det här dessutom ett material som kräver lite energi och temperaturer under 100 grader för att tillverka. Det bryts ned efter fyra till sex veckor. Det är lämpligt för kompostering och läcker inte ut gifter, vilket tar bort behovet av avfallshantering.
Enligt det kanadensiska forskningsinstitutet Hakai slängs 46 miljoner ton årligen, vilket motsvarar 27 procent av varje fisk som någonsin når en mattallrik. Lucy Hughes forskning utgår från problematiken med fiskeindustrins oönskade utsläpp. Att hennes belönade uppfinning använder sig av avfallsmaterial i stället för ursprungsmaterial möjliggör för en slutprodukt till ett lägre pris än dagens engångsartiklar.
”Marinatex flexibilitet innebär att en atlanttorsk skulle kunna generera tillräckligt med organiskt avfall för att tillverka 1400 plastpåsar”, säger Lucy Hughes.
Fakta: Plast – ett miljöhot
- 40 procent av all globalt producerad förpackningsplast används endast en gång för att sedan kasseras.
- 2016 producerade planetens befolkning på över sju miljarder människor över 320 miljoner ton plast – motsvarande vikten av 800000 Eiffeltorn. På 1950-talet producerade världens befolkning, då 2,5 miljarder människor, 1,5 ton plast.
- Majoriteten av världens bioplast och komposterbar plast är inte anpassad för dagens avfallshanteringssystem.
- Årligen läcker åtta miljoner ton plastavfall ut i miljön och världshaven, vilket leder till stora skador på marina arter i form av mikroplaster och spöknät.
- År 2050 tros nio av tio sjöfåglar ha ätit plast.
Källor: University of Santa Barbara, London Parliament, WWF. Klas Lundström/TT
